Har precis kommit tillbaka fran nagra dagars trekking i Borneos djungel,
i Niah Nationalpark, i omradet Sarawak. Vilken otrolig upplevelse att
vara totalt omsluten av vaxtlighet och en kakafoni av ljud, fran
mestadels apor, syrsor och faglar! Krokodiler vilar i floden och det ar
en spannande men samtidigt otack vetskap. Vi besokte nagra av varldens
storsta grottor som ligger i nationalparken och vandrade runt i morkret
med en dalig ficklampa. Det var p g a av detta, som vi inte markte att
vi hade fladdermusbajs upp till knana, forran vi kom ut i ljuset igen. I
dessa grottor har det bott manniskor sedan 40.000 ar och
grottmalningarna ar ett bevis pa detta. Spannande!!!
Igar, den 9:e mars, tog vi en tiotimmarsbuss fran Batu Niah till
Kuching. Pa bussarna visas antingen chinesiska actionrullar eller spelas
det malaysisk hardrock, som later som en blandning mellan Shaboom och
Ofra Haza, pa hogsta volym! Vi akte utmed den indonesiska gransen i
osregn och blixt och dunder. Det ar i ogonblick som detta som man kanner
sig otroligt liten. Det ar valdigt skont nar det regnar, for luften blir
som ny och man kan andas lattare.

Idag har vi varit och besokt ett kinesiskt tempel i Kuching. Vi fick
namligen mersmak efter ett besok i ett kinesiskt tempel i staden Sibu,
fyra timmar oster om Kuching. En konfuciansk larare vinkade in oss, nar
vi fotade som bast. Han berattade for oss om templets historia,
utsmyckningarnas betydelse och om den kinesiska filosofin. Vi fick
vackra malningar i present tillsammans med varsin femtio ar gammal
rokelsekruka. Idag har vi darfor kopt malad rokelse att satta i vara
krukor.

I overmorgon reser vi tillbaka till Singapore. Tva veckor ar alldeles
for lite tid for att uppleva Borneo men det gar alltid att aka tillbaka.
Nu vet jag ju vad jag vill utforska mer.

Hoppas allt ar bra med er alla! Skot om er!

Elisabet