Hej Kristian:

Nar jag fick ditt email kom jag ihag dig medetsamma - hemskt roligt hatt hora fran dig.
Men klass bilden verkar ju snarare fran lekskolan an fran gymnasiet -s tammer inte det?

Kul att lasa vad de gamla klassisarna sysslar med - jag tror att det var egentligen bara
Birgitta Carsnas som alltid visste vad hon ville bli. 

Kort vet jag inte hur man skickar vid det har laget - kanske nagot langre fram, om nagon
fortfarande vill ha det!  Jag ar inte sa dar hemskt flink med data maskiner - absolut inte som du!

Det foljande kan du skriva om mig:

Lamnade Eksjo for Lund dar jag studerade psykologi, men innan jag avlade min examen
hade jag redan gift mig och flyttat ifran Sverige.  (Detta var ej endast for att slippa tentorna!)

Gifte mig med en amerikan, och bodde de forst tre aren i TelAviv, var min man arbetade pa
 den amerikanska ambassaden.  Vi upplevde 6-dagars kriget, och hade overhuvud  taget
spannande och intressanta ar dar.  Blev amerikansk medborgare 1968.  Sedan forflyttades
vi till Sydney, Australien dar vi bodde i tva-tre ar.  Sedan London tre ar. Harligt att komma
 narmare till Sverige och se mera av familjen, pappa och mamma och Staffan och Urban.

Sedan hade vi posteringar i Washington, New York med FN, Nigeria, Equatorial Guinea
(Afrika - jag var ocksa tvungen att fraga var det lag), och Saudi Arabien.  Jag jobbade som
sekreterare pa en del stallen, och upplevde mycket spannande, och for det mesta harligt,
pa alla platser. 

Nu ar vi pensionerade, bor storre delen av aret i Naples pa Florida's golf kust, och i det 
underbart vackra Maine pa sommaren.  Jag ar forresten ocksa en av klassens manga malare!

Innan jag horde om klasstraffen hade jag gjort planer till att aka till Sverige den 29'e maj,
 for att traffa familjen hemma hos mamma uppe i Arjang.  Staffan och Urban med familjer
kommer ocksa dit sa det skall bli en liten slakt traff.   Flyger in till Oslo, och kommer bara
att vara i Sverige i litet over en vecka och kan tyvarr inte komma till Eksjo forst.  Hade
varit valdigt roligt, och jag hoppas bara att jag far chans att lasa om hur det hela gick till.

Jag kommer ihag er alla nar jag sag korten!

Det ar synd att jag har tappat kontakten med  mina klass kamrater, men jag
skulle sa valdigt garna hora fran er.

Ulla